Som människa mognar man med åren, erfarenheter läggs till och nya perspektiv öppnas. Så är det också med en organisation. Källan har utan tvekan mognat med åren och vi är flera som varit med från början och själva mognat med den. Samtidigt finns risken att man förlorar något.
Glöden, pionjärandan och troheten mot Skriften finns kvar sedan starten 1999. Det är absolut ingen självklarhet, utan något att förundras över och vara djupt tacksam för. Men när jag tänker tillbaka på vår första tid minns jag hur väckelseropet ljöd ut från våra kanaler. Ropet om att Jesus snart kommer tillbaka. Att det gäller att vara redo och att hjälpa andra så att de också blir redo. Jag är rädd för att det väckelseropet kan gå förlorat hos oss. Jag är rädd för hur fattiga vi då skulle bli.
Redo inför den dagen är bara den som tagit emot Jesus i sitt hjärta. Tagit emot Guds kärlek och förlåtelse. Låtit Herren rita korset på sin kropp. Då blir det som när dödsängeln i Egypten gick förbi när han såg lammets blod vara struket på dörrarna. Vad är struket på din dörr? I oss själva har vi inget som kan stoppa dödens mörker från att omfamna oss. Men Jesu blod kan och det räcker fullt ut. Inget kan vi lägga till, inget kan vi dra ifrån. Men genom Jesus har vi allt. Är det så för dig? Har du det klart med Jesus?
Du kanske vill, men känner att du inte har det rätt ställt med Gud. Du vill, men känner att du inom dig har ett okuvligt motstånd mot att helt ta emot, helt lämna dig, helt låta Gud stå för hela frälsningen. Det är mycket i vårt hjärta som kan spöka, bråka och sätta sig på tvären. Det märker vi inte minst när vi blir äldre och ser hur nästan oformbara våra hjärtan är. Men till dig säger jag, se på Jesus. Se bara på honom. Han har offrat sitt liv även för din otro, din ovilja, din tröghet, din slapphet, din svalhet. Se på honom så som de som drabbades av giftormar i öknen. (4 Moseboken 21:4-9)
Kära medarbetare och vänner i Källan, tappa inte väckelseropet. Ni som förkunnar, skriv och tala så det glöder, inte främst med känsla och fina ord, men med samma laddning som apostlarna hade. Vi behöver ett nytt allvar, en förnyad tro på han som kommer. För han kommer snart. Och många av oss är inte redo. Och flera av våra läsare kanske inte är redo. Och vårt folk är inte redo. Och stora delar av det judiska folket är inte redo. Många av dem känner inte ens Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Varför blöder inte våra hjärtan när vi tänker på detta? Varför brinner inte våra hjärtan av längtan när vi talar om Jesu återkomst? Varför förtärs vi inte av inre törst när vi tänker på att många av de vi har nära oss riskerar att gå förlorade för evigt?
Helige Ande kom över oss. Drabba oss. Ge oss en ny pingst. För hur kan vi tro att vi kan verka för mission om vi inte fylls av dig du helige Ande? Och hur kan vi tro att vi kan ge evangeliet tillbaka till ditt judiska folk om det inte är du som leder, driver, fyller och verkar? Allt handlar om dig och alla de människor du kallat oss att ge evangeliet till. Vi är maktlösa, men du ger kraft. Du är vår räddning, du är vår frid. Tack helige Ande.
Carl-Henrik Karlsson