Psalt 139
Herre, du utrannsakar mig och känner mig.
Vare sig jag sitter eller står, vet du det.
Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.
En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är mig för hög,jag kan inte begripa den.
Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta, pröva mig och känn mina tankar, och se till om jag är stadd på en olycksväg och led mig på den eviga vägen.
Psalm 214

”Bed och ni skall få” Matteus 7:7
Att be är att öppna sitt hjärta inför Gud och att låta hans ansikte lysa in i sitt hjärta. Det viktigaste är inte hur vi ber, utan att vi ber. Det är genom bönen som vi utvecklar en personlig relation med Jesus. Därför är bönen nödvändig. Teori och tankar om Gud kan allt vara bra, men i Guds rike är praktik nödvändíg. Bönen måste bli erfarenhet, något som är självklart i en kristens liv. Det är bland annat genom bönen Gud vill förändra vårt land, vår kyrka, vår församling, våra liv. Att be är det enklaste som finns, men det kan också bli det svåraste som finns. Vi behöver Guds Helige Ande i våra hjärtan för att vi skall kunna få ett fungerande böneliv. Vi behöver ständigt be Gud att han flyttar in i våra liv mer och mer. För utan Gud finns det inget verkligt hopp. Vi måste i allt lita på Herren och förvänta oss kraft ifrån honom, inte minst i vårt böneliv. Jesus har gett oss många härliga löften om bönhörelse.
I Matt 7 står det skrivet:
”Var och en som ber han får och den som söker han finner och för den som klappar slås dörren upp. Eller finns det någon bland er som ger sin son en sten när han ber om bröd? Och om han ber om en fisk, inte ger han honom då en orm? Om nu ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himmelen ge goda gåvor åt dem som ber honom”
Gud är vår Far och vi är hans barn.
Gör dig därför inga bekymmer utan lägg fram alla dina önskningar genom bön och åkallan, med tacksägelse, inför Guds ansikte.

Jesus, tack för att du alltid vill lyssna på mig. Amen.
Fader vår
Psalm 207

Carl-Henrik Karlsson