Utdrag ur boken Tjänande ledarskap för effektiv tjänst, av Carl-Henrik Karlsson.
Församlingens behov av ledare
När jag skriver församlingen, så kan du lika gärna lägga in den lilla gruppen eller Guds folk i stort, samma principer gäller. När jag skriver ledare, så kan du tänka på din präst, biskop eller annan ledare. För det första: att det skall finnas ett ledarskap är något helt naturligt och skapelsegivet. Att det finns människor som inte vill inse detta beror ofta på två saker. Antingen att de har dåliga erfarenheter av ledare, eller att de inte har livserfarenhet alls. En god ledare ger ett gott resultat. Inte i sig själv, men tillsammans med dem hon eller han leder. Ett fungerande ledarskap ger ett effektivt arbete. Det är därför det är så viktigt att ledarskapet fungerar i den levande Gudens församling, då Herren har lagt ett oerhört viktigt uppdrag i församlingens händer. Uppdraget att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar sker inte automatiskt, utan det behövs ett ledarskap som tänker, ber och leder. Jesus gav inte uppdraget åt en person, utan till hela församlingen. Att vara ledare är inte att spela ´superman´ och göra allt själv, utan att hjälpa människor att hitta sin kallelse och se sina gåvor, så att man tillsammans kan utföra allt det som Gud kallat oss till. En ledare skall inte hindra dig att blomma ut, utan tvärtom, hjälpa och stödja dig att bli den som Gud alltid har tänkt.
Ledarens behov av församlingen
Det är lätt att klaga på sin präst, men svårare att stötta och uppmuntra. Prästen behöver församlingens stöd och förbön. Församlingen får ha fördrag med svagheter, men gå emot uppenbara felaktigheter. Det är väldigt viktigt att båda de sakerna fungerar, för församlingens skull och för prästens skull. Då jag själv är ledare för organisationen Källan och även denna publikation, så vet jag hur viktigt det är med goda medarbetare och vänner, som leder mig, så att jag kan leda dem. Jag som ledare skall ha visioner och peka ut färdriktningen, men jag måste också ta emot tillrättavisning och låta mig korrigeras. Både den som leder och de som leds måste leva i ödmjukhet och frimodighet. Det kan låta som en motsättning, men är faktiskt en förutsättning för ett fungerande ledarskap. Både församlingen och dess ledare måste vara villiga till att utvecklas och utveckla varandra, annars blir relationen stel och man sätter handbojor på Gud.
Relationen bygger på förtroende och ömsesidig kärlek
Du kan aldrig leda någon som inte öppnar sig för dig. Du kan inte forma någon som inte vill bli formad. Du kan försöka, du kan kämpa, du kan slita håret av dig, det hjälper inte för det. Om församlingen inte har förtroende för dig, så kan du inte göra någonting. Jo, du kan ordna en massa verksamhet, men aldrig nå in till människor och ge dem det de behöver. Du kan inte bli Guds redskap för att forma en församling till ett heligt folk, som står upp för att lyda Gud. Då måste du först ha församlingens förtroende. Men hur kan du då få församlingens förtroende? Jo, på samma sätt som människor får förtroende för dig i andra sammanhang. Församlingen får förtroende för dig när du älskar dem och de märker att de kan lita på dig. På samma sätt är det förhoppningsvis med denna tidskrifts läsare och dess skribenter. Efter en tid så växer en relation fram, som bygger på att läsaren känner igen en himmelsk ton med biblisk skärpa, som gör att man kan lita på det som skrivs och därigenom ta emot och växa till.
Att vara präst eller ledare är inget man kan göra ena dagen och nästa dag ta ledigt. Nej, hela tiden får du bära dem du leder, i kärlek och bön. Gör du det, så kommer församlingen förstå att du inte leder för din egen skull, utan för församlingens skull. Från den dagen kan du forma församlingen och församlingen forma dig.
Bibelpärlan: Hebréerbrevet 13:7, 17