Under Caspari-centrets senaste ”Discovering Jesus in his Jewish context” – kurs, som ägde rum från den 23: e mars till den 4: maj i år, fick deltagarna bl.a. en inblick i den messianska rörelsen, samt träffa flera av rörelsens ledare.

Av Elisabeth E. Levy
Från Først nr 3 2018
Översättning: Ing-Marie Aronsson

En av höjdpunkterna var paneldebatten mellan tre mycket olika och färgstarka messianska ledare. Det var ledaren för Jerusalem assembly, Meno Kalisher, Jordan Levy, ledare och administratör för BRAM studiecenter i Jerusalem och David Neuhaus, jude och katolik, och ledare för de hebreisktalande katolikerna i Israel. David Neuhaus vill kanske inte beteckna sig som en messiansk jude, utan hellre som en jude som tror på Yeshua. Men han är bra att ha mellan två så olika messianska judar som Meno Kalisher och Jordan Levy.
Jordan Levy administrerar BRAM-centret här i Jerusalem. BRAM-centret är ett av de senaste tillskotten på ”det messianska trädet”. Organisationen bakom det här studiecentret är den amerikanska, messianska organisationen ”First Fruits of Zion”, som sedan 2014 har haft en utlöpare i Jerusalem. Centret är uppkallat efter Abram Poljak, ett viktigt vittne bland de Jesus-troende judarna på 1900-talet. Det är kortformen av hans förnamn som har gett centret namnet BRAM.

Religiös eller sekulär
Vad står då det nya messianska studiecentret i Jerusalem för? Den messianska rörelsen har alltid blivit beskriven som sekulär, det vill säga att de flesta som kommer till tro på Yeshua som Messias har en ickereligiös bakgrund. Det är kanske inte så konstigt, när rörelsen till ca 60 % består av ryssar. Många har hävdat att de messianska judarna egentligen vet väldigt lite om sin judiska bakgrund. Bilden i USA är annorlunda än i Israel. Den amerikanska rörelsen är mycket mer religiös och upptagen av sin judiska bakgrund än den messianska rörelsen i Israel. I USA blir de messianska ledarna kallade ”rabbiner” och medlemmarna är intresserade av den rabbinska traditionen, och männen bär ofta kippa och böneremsor som uttryck för sin anknytning till judendomen. I Israel har sådana religiösa uttryck varit näst intill frånvarande. Med undantag av Jerusalems messianska synagoga, ”Ro’e Israel”, liknar gudstjänsten i de messianska församlingarna de som vi har i våra gudstjänstlokaler i Norge, bara att allt sker på hebreiska.

Men det finns en liten grupp – och den ser ut att växa – som är upptagen med att bevara judiska former. Många av dem har funnit vägen till BRAM-centret. Hur tycker då BRAM-centret att en messiansk jude ska utöva sin tro? Jordan Levy förklarade saken så här i paneldebatten på Caspari-centret. Hon menade att messianska judar inte skulle skilja ut sig och gå till egna församlingar. De skulle däremot gå i synagogan, som Jesus och hans lärjungar gjorde. ”Vi ska gå i synagogan och vara en del av vårt folk”, underströk hon. Om vi bildar våra egna samfund, så blir det lätt ”vi och dem”. Det bör bara heta ”vi”, sa hon. Att berätta för sina judiska syskon om Jesus ska möjligtvis komma som en följd av bekantskap och öppenhet. Hon kände inte något behov av att söka gemenskap med andra Yeshua-troende i separata församlingar. Denna riktning inom messiansk judendom är förhållandevis ny i Israel, om vi bortser från de
Jesus-troende ultra-ortodoxa judarna i Mea Shearim som fortsatt är ”Nikodemusar” och lever fördolt. Inte ens en messiansk synagoga är ”judisk nog” för dessa Jesus-troende judar som följer en Torah– och synagogcentrerad form av messiansk judendom.

Församlingen förenar judar och kristna
Meno Kalisher, som under en rad år varit ledare och pastor för ”Jerusalem Assembly” på Talpiot i Jerusalem, kände dåligt igen sig i den religiösa formen för messiansk judendom. Han hävdade å sin sida att Yeshua som Messias måste stå i centrum. Så länge Han inte blev förkunnad klart och tydligt, hade messianska judar ingenting att hämta i synagogan. Det var som att välja en kopia eller en skugga istället för ”the real thing”. Han betonade enheten i Messias både för kristna och judar. Muren är nedriven. I motsats till Levy menade han att det fanns lite att hämta i den rabbinska traditionen.

Mitt mellan dessa två debattörer, som representerade två vitt skilda uttryck för messiansk judendom, talade pater David Neuhaus med mild, men myndig stämma. Han tackade för att han som katolsk pater blivit inbjuden till debatt om messiansk judendom. Den katolska kyrkan har haft en lång och fruktbar dialog med Synagogan under senare år. Det finns också fler Jesus-troende judar i de katolska församlingarna runt om i Israel.

Fortfarande väljer några judar som kommer till tro att bli medlemmar i ett kyrkosamfund, protestantiskt, katolskt eller ortodoxt, hellre än att bli medlem i en messiansk församling,
även om de är mycket få.

Muren som skiljer
Den messianska rörelsen i Israel har alltid hävdat att de vill ha sina egna messianska församlingar utan ”kristna etiketter” och att de inte vill vara en del av en uppsplittrad kyrka. Men om de ännu inte har fått några etiketter på sig, så är den messianska rörelsen långt ifrån
enhetlig. Det är en rörelse som går i mycket olika riktningar. Så var kommer messiansk judendom att befinna sig om 20 – 30 år? Vi som arbetar i Israel följer utvecklingen noga. När Caspari-centret blir färdig – förhoppningsvis nästa år – med den nya utgåvan av ”Facts &
Myths”, om den messianska rörelsen i Israel, så kommer vi förmodligen kunna ta rörelsen ännu mer på pulsen. Än så länge konstaterar vi att en messiansk jude kan vara helt sekulär eller också mycket religiös, och söka sig till synagogan.

Muren mellan Jesus-troende judar och kristna är nedriven i Yeshua Messias. Den muren har Jesus rivit ner, men han har inte rivit ner judisk identitet. Jag tror att en viktig fråga för en Jesus-troende jude att ställa sig är, antingen han eller hon önskar att vara sekulär eller religiös, eller kanske något mitt emellan, inte så mycket vad man bevarar av judisk tradition, utan varför – eller varför inte – man gör det.

En intressant debatt var över på Caspari-centret denna eftermiddag i april. Kursdeltagarna hade fått ett möte med, och en inblick i hur olika messianska judar i dagens Israel kan tolka sin messianska tro. Vem vet – kanske kommer bilden att se annorlunda ut om två år? Nästa paneldebatt kommer att äga rum i Jerusalem på Caspari-centret någon gång mellan 20/4 – 1/5 2020, på nästa ”Discovering Jesus in his Jewish context”-kurs. Om du har tillfälle och vill
följa debatten vidare och bli bättre bekant med den messianska rörelsen, så planera in detta datum redan nu. Det är en unik möjlighet.

Elisabeth Eriksen Levy (Internationell ledare, Caspari Center) innehar en mastergrad i teologi från universitetet i Oslo, samt en bachelorgrad i franska och hebreiska. Dessutom har hon studerat vid Hebrew Univerity i Jerusalem, och jobbat för Bibelsällskapet i Israel från 1995 till 2002, och i Norge från 2002 till 2013.