Källan ger ekonomiskt stöd till utåtriktat arbete i Budapest för att fler skall lära känna Jesus som Israels Messias. För aktuella rapporter, se nyhetsbrev och tidningen Livskällan. 

Budapest är namnet på den stad som slogs samman 1872 av de tre städerna Buda, Obuda och Pest. Alla tre städerna hade då var för sig en judisk befolkning. De första judarna kom till Buda under andra hälften av 1100-talet. Den judiska gemenskapen har fördrivits och kommit tillbaka flera gånger. När de fördrevs anklagades de t.ex. för att orsaka digerdöden och när de kom tillbaka var de skickliga innanför handel och finanser och blev bland de rikaste i Ungern. Och så fördrevs judarna igen och kom tillbaka igen osv.

En av Ungerns judar var den ortodoxe Rabbi Isaac Lichtenstein (född 1825). Han var rabbin i Tapio-Szele, några få mil öster om Budapest. Vid 60 års ålder bekände han offentligt sin tro på att Yeshua är den judiske Messias. Församlingen där han tjänade önskade att han skulle stanna hos dem. Till slut blev pressen från det judiska samhället i Budapest så hårt att Rabbi Lichtenstein avgick från sin post.

Som 67-åring bosatte han sig i Budapest. De följde efter honom på gatan och han angreps ibland fysiskt. Hans hyresvärd höll honom under uppsyn och rapporterade till de rabbinska myndigheterna om alla som kom på besök.

Rabbi Lichtenstein dog 1908, 83 år gammal. I en av sina traktater formulerade han följande fråga: ”Om han [Jesus] inte är Messias, vem är han då?”

En av de mera världskända judarna från Budapest är Teodor Herzl, sionismens far. Han föddes år 1860 i Pest. Under andra hälften av 1800-talet upplevde judarna i Budapest en positiv tid. De uppnådde många rättigheter i Österrike-Ungern. Den första ungersk-språkliga tidningen kom ut i Budapest: Magyar Israelita. Det judiska samhället spelade också en stor roll i att grunda och utge tongivande tidningar i Ungern.

Redan 1919 ökade antisemitismen igen, och judar blev offer i konflikter, det infördes restriktioner för judar och flera tusen fördrevs från staden.

1935 bodde det ca 200 000 judar i Budapest, ett av de största judiska samhällena i världen på den tiden. Så kom Förintelseperioden under andra världskriget, judar miste arbetet, fick reseförbud och placerades i ghetton. Många mördades. Mot slutet av kriget var det 90 000 judar kvar i Budapest.

Under kommunisttiden levde det judiska samhället på en sorts sparlåga, men väcktes till liv igen 1989–90. Budapest har i dag den största judiska gruppen i Centraleuropa, med 23 synagogor, två högskolor, tre gymnasier, tre daghem, ett sjukhus, två ålderdomshem och flera gravplatser. I Budapest bor det i dag ca 8 000 judar och i hela Ungern knappa 50 000.

I Budapest har organisationen Jews for Jesus en avdelning som arbetar för att nå den judiska befolkningen med budskapet om att Jesus är den Messias som de hebreiska profeterna vittnade om. Exempel på aktiviteter, särskilt under nedstängningen pga koronapandemin är:  

I Källan söker vi också efter sätt att helt vanliga svenskar som själva tror på Jesus kan resa till Budapest och bidra, och samtidigt lära sig vad det innebär att bedriva arbete bland Ungerns judiska befolkning. Hon som leder avdelningen i Budapest heter Kara Tar och kom själv till tro genom en icke-judisk väns vittnesbörd.

Källor:
https://www.bh.org.il/jewish-community-budapest-hungary/
https://jewsforjesus.org/publications/issues/issues-v21-n07/rabbi-isaac-lichtenstein-and-the-discarded-new-testament
https://jewsforjesus.org/search?s=Kata+Tar

Läs om Judarnas historia i Ungern i tre delar, av Jonathan Weichbrodt.